| 1. |
-
Alternativ till ekonomismen?
- 1997
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- I föreliggande rapport återges de föredrag som hölls vid symposiet Alternativ till ekonomismen?, vilket anordnades vid Sociologiska institutionen våren 1997. Lars Ingelstam, professor vid Linköpings universitet, riktar i sin text skarp kritik mot ekonomismen – i synnerhet när den framträder som politik. Joachim Israel, tidigare professor vid Lunds universitet, gör en sociologisk analys av ekonomismen. Jonas de Geer, idéhistoriker i Stockholm, reflekterar över Tage Lindboms antiekonomistiska kritik av välfärdssamhället. Conny Mithander, idéhistoriker vid Göteborgs universitet, försöker i sitt bidrag sätta ekonomin på plats. Anders Persson jämför i sin text materialistisk och normativ ekonomism.
|
|
| 2. |
-
Kvalitet och kritiskt tänkande
- 1997
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport dokumenterar de föredrag som hölls vid konferensen Kvalitet och kritiskt tänkande som anordnades av Sociologiska institituionen i Lund våren 1997. Syftet med konferensen var att belysa kritiskt tänkande som kvalitetskriterium inom universitetsutbildningen. I skriften reflekterar utbildningsminister Carl Tham över kritiskt tänkande ur ett utbildningspolitiskt perspektiv. Gunilla Svingby, professor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Malmö, gör en översikt över forskning om förhållandet mellan lärande och kritiskt tänkande. Karl-Axel Nilsson, Lunds universitets utvärderingschef, funderar i sin text över hur universitetsutbildningens bidrag till kritiskt tänkande kan utvärderas. Anders Persson diskuterar i sin uppsats universitetsutbildningens olika kvalitetsdimensioner.
|
|
| 3. |
-
Skolkulturer
- 2003
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- I denna bok rapporteras resultat från sju forskningsprojekt inom forskningsprogrammet Skolkultur en framgångsfaktor? Forskarna kommer från olika vetenskapliga discipliner: etnologi, företagsekonomi, pedagogik, socialantropologi, sociologi och statsvetenskap. Förankrade i olika perspektiv och teoritraditioner och med hjälp av olika metoder undersöker de skolan. Resultatet är en bred och varierad belysning av dagens skola och av en rad kulturer i skolan. I boken finns texter om framgångsrika skolledare som bygger allianser för att hantera sin spänningsfyllda vardag, om skolans arbete med etik, om elevers skolupplevelser och flow i skolan, om framgångsrika förändringsprocesser, om skolans försök att framställa önskvärda elever och föräldrar, om förbättringskultur i skolan samt om entreprenörer och lokala förändringsprojekt i skolan.
|
|
| 4. |
-
Skolkulturer (talbok)
- 2007
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- I denna bok rapporteras resultat från sju forskningsprojekt inom forskningsprogrammet Skolkultur en framgångsfaktor? Forskarna kommer från olika vetenskapliga discipliner: etnologi, företagsekonomi, pedagogik, socialantropologi, sociologi och statsvetenskap. Förankrade i olika perspektiv och teoritraditioner och med hjälp av olika metoder undersöker de skolan. Resultatet är en bred och varierad belysning av dagens skola och av en rad kulturer i skolan. I boken finns texter om framgångsrika skolledare som bygger allianser för att hantera sin spänningsfyllda vardag, om skolans arbete med etik, om elevers skolupplevelser och flow i skolan, om framgångsrika förändringsprocesser, om skolans försök att framställa önskvärda elever och föräldrar, om förbättringskultur i skolan samt om entreprenörer och lokala förändringsprojekt i skolan.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang : utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet
- 2014
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Bidragen i antologin har skrivits av forskare verksamma vid eller associerade med Lunds universitet och samlats under sex olika teman. Under temat "Lärande" finns fem kapitel som undersöker innehållet i lättlästa myndighetstexter, vad förståelse egentligen är och kunskapsinnehållets betydelse i lärande samt hur och varför digitala läromedel kan bidra till lärande. Bakom temat "Utbildning" finns fyra texter om den så kallade Bolognareformen inom europeisk högre utbildning, om teori i gymnasiets litteraturundervisning, om vad slags kunskapsutveckling historieämnets undervisning ger upphov till och om hur komplexitet i läranderesultat kan bedömas. Temat "Framgångsvägar" sammanfattar tre kapitel om hur vägledning i grundskolan påverkar elevers gymnasieval, om fritidslärande och medelklassvärden i föräldrars strategier när det gäller de egna barnens karriär och om hur personlighetsegenskaper och inlärningsstilar påverkar betyg. I temat "Utmanade normer" studeras den danska skolans roll i moderniseringen av Grönland, genus och matematikdidaktik, samhällskunskapsämnets legitimitetskris och normkritiska och icke-förtryckande sätt att tänka inom undervisning och lärande. De fyra kapitlen på temat "Förutsättningar" behandlar hur lärarutbildningen kan bidra till utvecklingen av blivande lärares professionella handlingsutrymme, den högre utbildningens internationalisering, naturveterstudenters skrivande och skrivträning samt utveckling av forskningsbaserad undervisning och lärande inom medicinska utbildningar vid Lunds universitet. Under temat "Inramningar", slutligen, analyseras hur visualisering av lärandes ögonrörelser kan understödja metakognition, starka mikrokulturer inom högre utbildning, olika yttre och inre inramningar av skolans verksamhet och didaktiska irritationer inom musiklärarutbildning. Antologin avslutas med att professor Berit Askling, tidigare huvudsekreterare för det utbildningsvetenskapliga forskningsområdet inom Vetenskapsrådet, reflekterar kring bildandet av den nya utbildningsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet i relation till det nationella utbildningsvetenskapliga landskapet.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
